Böloms historia

Bölom är det gemensamma namnet för byarna Norrböle, Sörböle och Västerböle i Attmar. Byarna ligger samlade kring Bölomssjön i ett odlingslandskap som under lång tid har präglats av jordbruk, skogsbruk och mindre gårdar.

Det går inte att säga exakt när Bölom grundades. Byar uppstod sällan vid ett bestämt tillfälle, utan växte vanligtvis fram när människor slog sig ned, bröt ny mark och bildade gårdar. Ortnamnet och de äldsta skriftliga uppgifterna tyder på att bebyggelsen i Bölom har medeltida ursprung.

De äldsta skriftliga uppgifterna

Namnet Böle finns upptaget i en skattelängd från år 1535. År 1571 beskattades tre gårdar i byn. När en plats börjar förekomma i skattelängder har den ofta redan funnits under en längre tid, och Böloms historia sträcker sig därför sannolikt längre tillbaka än de första bevarade skriftliga uppgifterna.

Under de följande århundradena växte bebyggelsen och kom att delas upp i Norrböle, Sörböle och Västerböle. Exakt när denna uppdelning skedde är inte känt.

Vid storskiftena i slutet av 1700-talet fanns sju gårdar i Sörböle, fem gårdar i Norrböle och två gårdar i Västerböle. Sammanlagt fanns alltså minst fjorton gårdar i de tre byarna.

Storskiftet var en lantmäterireform där gårdarnas utspridda jordlotter försökte samlas till större och mer sammanhängande områden. De kartor och handlingar som skapades vid storskiftena ger därför en värdefull bild av hur byarna, åkrarna, ängarna och vägarna såg ut under 1700-talet.

Vad betyder namnet Bölom?

Ortnamn som slutar på -böle är vanliga i Medelpad och andra delar av Norrland. Ordet hör samman med äldre ord för boplats, gård, nybygge eller odling som tagits upp på tidigare obebyggd mark.

Namnet antyder därför att Bölom kan ha vuxit fram genom att nya gårdar anlades i skogs- eller utmark under medeltiden.

Formen Bölom är sannolikt en gammal böjningsform av Böle. Ändelsen -om förekommer i flera äldre norrländska ortnamn och kan vara en bevarad dativform. Namnet kan då ungefär ha haft betydelsen ”i bölen” eller ”bland gårdarna”. Den exakta språkliga tolkningen är dock inte helt säker.

Ett jordbrukslandskap växer fram

De äldre gårdarna placerades ofta på torrare och något högre mark, medan den bördiga jorden närmare sjön och de lägre delarna av landskapet användes till åker och äng. Skogen gav virke, ved, bete och möjlighet till jakt, kolning och andra binäringar.

Jordbruket var länge grunden för försörjningen. På gårdarna odlades spannmål och foder, och man höll kor, hästar, får och andra djur. Många gårdar var små och arbetet följde årstidernas växlingar.

Byarnas gårdar låg inte helt samlade som i en tät by, utan var spridda över odlingslandskapet. Än i dag går det att se mycket av den äldre strukturen i landskapet, med gårdar, åkrar, skogsbryn och äldre vägsträckningar.

Bölom i Attmars socken

Historiskt tillhörde Bölom Attmars socken i Medelpad. Socknen var både ett kyrkligt område och en viktig indelning för lokalsamhället. Kyrkan, fattigvården, skolan och andra gemensamma angelägenheter organiserades länge inom socknen.

När de moderna kommunerna infördes kom Bölom att tillhöra Attmars landskommun. År 1963 slogs Attmar och Tuna samman till Matfors kommun. Vid kommunreformen 1974 blev området en del av Sundsvalls kommun.

Bölom ligger därför i dag i Sundsvalls kommun, men den äldre tillhörigheten till Attmar är fortfarande viktig för bygdens historia och identitet.

Från jordbruksbygd till dagens Bölom

Under 1800- och 1900-talen förändrades livet i byarna. Jordbruket utvecklades, skogsbruket fick större ekonomisk betydelse och förbättrade vägar gjorde det lättare att resa till Matfors och Sundsvall.

Samtidigt växte gemensamma verksamheter fram. Skolan blev en central plats för barnen i Norrböle, Sörböle och Västerböle. Föreningslivet fick också stor betydelse och skapade mötesplatser för bygdens invånare.

När antalet aktiva jordbruk senare minskade förändrades landskapet och sättet att leva, men många av de äldre gårdarna, vägarna och byggnaderna finns fortfarande kvar. Bölom är därför både en levande bygd och ett landskap där spåren av äldre generationers arbete fortfarande är tydliga.

Namnet Bölom fortsätter att förena de tre byarna Norrböle, Sörböle och Västerböle och påminner om deras gemensamma historia.

Källor

• Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, rapport 1993:1. Avsnittet om Böle/Bölom innehåller uppgifter om skattelängderna från 1535 och 1571, gårdarna vid storskiftena samt odlingslandskapets äldre struktur.
• Institutet för språk och folkminnen, Ortnamnsregistret: uppteckningen Bölom byar, Attmars socken. Registret visar att Bölom används som gemensamt namn för byarna i området.
• Institutet för språk och folkminnen:Vanliga ortnamnselement. Beskriver ortnamnselementet -böle och dess betydelse som bland annat boplats eller gård.
• Lantmäteriet:Historiska kartor och akter. Där finns bland annat storskiftes- och laga skifteskartor samt tillhörande handlingar för Norrböle, Sörböle och Västerböle i Attmars socken.
• Statistiska centralbyrån:Sveriges kommuner åren 1952–1986 – förändringar i kommunindelning och kommunkoder, MIS 1986:5. Använd för uppgifterna om Attmars landskommun, Matfors kommun och övergången till Sundsvalls kommun.

Vidare läsning

• Studiecirkeln Gård & Bygd: Bölom – Norrböle, Sörböle, Västerböle: Minnen från förr. En lokalhistorisk sammanställning med minnen och material från bygden. Skriften finns upptagen i Medelpads Släktforskarförenings förteckning över litteratur om Attmar.