Bagarstugan – doften av nybakat bröd

Bagarstugan intill Böloms bygdegård är en viktig del av bygdens historia. Under många år var den en naturlig samlingsplats där tunnbröd och mjukkakor bakades, samtidigt som människor träffades för att arbeta och umgås.

Från barack till bagarstuga

Enligt muntliga uppgifter byggdes bagarstugan under 1950-talet. Grunden till byggnaden var en äldre barack som byggdes om till bagarstuga och senare byggdes ut. Exakt var baracken ursprungligen kom ifrån är i dag inte känt.

Initiativet till bagarstugan togs av Ester Ottilia Boden, född Pettersson. Genom hennes engagemang skapades en byggnad som skulle komma att användas flitigt av människor i bygden under många år.

Mer än bara en bagarstuga

Bagarstugan var inte enbart en plats för bakning. Under somrarna bodde människor i byggnaden och den innehöll både kök, bastu och bagarstuga. På så sätt blev den en kombination av arbetsplats, bostad och samlingslokal.

Att baka tunnbröd var förr ett arbete som krävde både tid och samarbete. När ugnen väl hade eldats upp passade man ofta på att baka stora mängder bröd som sedan skulle räcka under lång tid. Bagarstugan blev därför också en social mötesplats där kunskap, recept och berättelser fördes vidare mellan generationer.

Den vedeldade ugnen

Hjärtat i byggnaden är den platsbyggda vedugnen. Den är uppförd enligt den byggnadsteknik som var vanlig under mitten av 1900-talet och har en kraftig järnhäll som ger en jämn och stabil värme vid bakning.

När bagarstugan senare renoverades bevarades ugnen i sitt ursprungliga skick. Den utgör fortfarande byggnadens viktigaste del och är ett fint exempel på ett tidstypiskt ugnsbygge.

En del av bygdegården

Bagarstugan ägdes under många år av Helena Skogetun. När hon skänkte byggnaden till Böloms bygdegårdsförening fick den en ny framtid. Föreningen genomförde en omfattande renovering av stugan, samtidigt som den gamla bakugnen lämnades orörd för att bevara dess ursprungliga funktion och karaktär.

Än i dag används bagarstugan vid bakdagar och andra aktiviteter. Tillsammans med bygdegården och kapellet berättar den om hur människor levde, arbetade och umgicks i Bölom. Den är ett levande kulturarv där doften av nybakat bröd fortfarande påminner om en tid då bagarstugan var en självklar del av livet i byn.